Seminariet Nya Stockholmstrafiken, Amsterdam bara elbussar samt 50000 elbilar i Norge

skrivet av Magnus Karlström
Igår registrerades elbil 50 000 i Norge [1,2].
Alla elbilsförmåner i Norge skulle fortsätta tills de nått 50 000 elbilar eller året blev 2017. Nu har de nått sitt mål och diskussionen pågår vilka förmåner som ska vara kvar [1,2].
Regeringspartiet Frp har signalerat att förmånerna bör ligga fast fram till 2017 [2]. Mer detaljer kommer i den reviderade budgeten som samarbetspartierna i Norge ska lägga fram [1].
Tack Erik Figenbaum för tipset.
[1] I dag registreres elbil nummer 50 000. NRK. 20 april. länk
[2] Nå er det 50.000 elbiler i Norge. DN.NO. 20 april. länk

skrivet av Magnus Karlström
Amsterdam vill bli den första staden i Nederländerna där alla bussar är elektriska. Inom två år kommer 40 elbussar gå i Amsterdam och 2025 kommer alla bussar vara elektriska [3,4].
Företaget Abellio planerar också att ha 300 elbussar i Limburg om de vinner en upphandling [3,4].
Tack Susanna Hurtig, Affärsutveckling E-Mobility, Vattenfall för tipset.
[3] Amsterdam to replace diesel buses with electric vehicles. Dutchnews. 15 april 2015. länk
[4] Bara elbussar i Amsterdam. Bussmagasinet. 15 april 2015. länk
[5] Primeur Amsterdam: alle bussen elektrisch. Volkskrant. 15 april. länk

skrivet av Cecilia Wallmark (Sweco)

Tre målsättningar för effektivisering av trafiken i Stockholm presenterades 14/4 på ett seminarium anordnat av Roadmap:Sweden, KTH, Global Utmaning och ElectriCITY.
De tre målsättningarna i korthet:

• Alla bussar i Stockholm kan elektrifieras till år 2026
• 2025 bordeladdinfrastukturen för bilar vara utbyggd i Stockholm
• Införsel av beslutsunderlag i realtid för trafikanter för att optimera trafiksystemets utnyttjande

Arrangemanget modererades av Susanna Baltscheffsky från NyTeknik. Åhörare var ett 50-tal inbjudna deltagare från näringsliv, myndigheter, högskola och politiker. Det tydligaste målet med seminariet var att intressera aktörer att planera för införande av elektrifiering och IKT-lösningar i Stockholmstrafiken.
Bussplan 2030
Bussplan 2030 [1] presenterades av Allan Larsson, ElectriCITY.
Med bakgrund i att arbeta med utveckling av Hammarby Sjöstads 2020- och 2030-ombyggnadsmål har ElectriCITY skalat upp sina idéer för hela Stockholm.
Föreslagen strategi för att införa elektrifiering av Stockholms alla bussar:
1)     Börja ersätta bussarna på de mest kritiska sträckningarna, enligt Miljöförvaltningens statistik

• Inför nya bussar för linjerna som trafikerar Hornsgatan. Kan genomföras sommaren 2016

2)     Arbeta vidare med övriga befintliga busslinjer
3)     Genomför förnyelse av bussar inom gällande upphandling
Allan pekar på att skrivelsen i nuvarande avtal mellan Landstinget och Keolis att biogasanvändningen ska maximeras kan vara ett hinder för el som drivmedel, men föreslår lösningen att använda biogasen för stationär elgenerering istället.
Ett förslag som nämndes är att en oberoende aktör skulle kunna köpa och hyra ut elbussar till många av landets aktörer parallellt för att öka antalet bussar och kunna pressa priset inom samma upphandling, t.ex. 1 000 bussar i ett svep.
Laddplan 2020
Johan Konnberg, Roadmap:Sweden presenterade förslaget Laddplan 2020 [2]
Huvudsyftet med Laddplan 2020 är att öka kunskapen om elbilar och öka antal publika laddplatser i Stockholm, utifrån grundtänket som påbörjats inom Hammarby Sjöstads planeringsarbete.
i.         Ett delmål är att 20 % av parkeringsplatser i störra garage och 20 % av alla infartsparkeringar ska förses med laddningsmöjlighet till 2020
ii.         2025 borde hela Stockholm kunna ha tillgång till kostnadseffektiv offentlig laddinfrastruktur
Sten Bergman, VD Elbil2020 fyllde på med information kring planerna för Hammarby Sjöstad. Där har man beräknat att 1 000 laddplatser behövs för de 5 000 fordon som finns. Man har 600 inpendlare som man vill förse med 120 laddplatser. De erbjuder tjänster till bl.a. bostadsrättsföreningar och provkörning av elbilar för privatpersoner.
Johan avslutade med ett resonemang om att de 75 MSEK/år som är öronmärkta för laddinfrastruktur i budgeten skulle kunna räcka till att i princip ge nationell täckning av publika laddplatser, baserat på att stödet ges under 4 år och att det är 25 % av kostnaderna som täcks av ett bidrag, samt att en normalladdare kostar 10-40 tkr.
Digital trafikplan Stockholm
Anders Gullberg (KTH) presenterade en studie som han gjort tillsammans med Anna Kramers (KTH), som även beskrevs i en debattartikel i DN den 12 april i år [3]. Förslaget som Anders och Anna lagt fram har till syfte att länka samman alla trafikslag och trafikanter med stöd av IKT för att optimera trafiksystemet.
Ett av argumenten för att en varierbar trängselavgift skulle kunna ge en väsentlig ökning av trafikflöden i rusningstid finns förklarad i en nyligen utgiven rapport av Gullberg där trafiksystemets lediga kapacitet redovisas [4]. Exempelvis står i genomsnitt 96 % av alla bilar stilla. En måttlig förändring av antal resenärer vid största trängsel kan öka framkomligheten i stor utsträckning.
I förslaget ingår:
1)     Nya applikationer där tillförlitliga realtidsprognoser och aktuella priser för alla alternativa trafikslag visas
2)     Användarna kan använda tillgänglig information för att optimera sitt resande. Det skulle kunna genomföras genom särskilda avtal, abonnemang etc. Det är tillräckligt att en andel av resenärerna är aktiva.
3)     Gemensam trafikledning erbjuder beslutsstöd, situationsanpassad trafikering och lärande system.
För att uppnå detta föreslås nyckelaktörna såsom ägarna av infrastruktur, kollektivtrafik etc. att:

1. Förbereda politiker för beslut 2018
2. Erbjuda individualiserad realtidsinfo 2018
3. Grund för varierad trängselavgift
4. Användande av varierande priser senast 2025

Anders inledde sin presentation med frågan: ”Vem ansvarar för Stockholms trafiksystem?” Avslutningsvis funderade Anders kring om en ny aktör kanske behövs för att sammanlänka de befintligas system.
Anna kommenterade att en del av tankarna kommit från företaget Spacetime som erbjuder en reseplanerare för privatpersoner i bl.a. Umeå [5].
Paneldiskussion
Vid den efterföljande paneldiskussionen där representanter för Vattenfall, IBM, Siemens, Volvo och en politiker med arbete inom SLL deltog ställde både Susanna Baltscheffsky och publiken frågor till panelen kring behoven för införande av publik laddinfrastruktur och elbussar.
Susanna bad Allan Larsson ge några slutord efter förmiddagen och det gjorde han med uppmaningen till tre utvalda politiker att skapa runda-bordssamtal med alla berörda aktörer i Stockholm för att föra visionerna framåt mot verklighet.
Reflektioner
Rubrikerna för alla tre presentationerna ger intryck av att kompletta förslag är framtagna, men det som presenterades var snarare en samling grundidéer. Idéerna och föreslagens innehåll är dock intressanta och borde värderas, utvecklas och vägas in när de styrande aktörerna i Stockholm arbetar med sina planer.
Om biomassa och biogas helst borde användas stationärt eller som drivmedel, som Allan Larsson diskuterar, är ännu en aktuell frågeställning. Redan 2003 föreslog Bertil Wahlund [6] att elgenerering är den mest kostnads- och CO2-effektiva användningen av biomassa. Sedan dess har många analyserat detta och det är inte entydigt vad som är optimalt utan att det beror på de lokala förutsättningarna och för vem.
Enligt det första förslaget på EU-direktiv gällande infrastruktur för förnybara drivmedel kvantifierades behovet i Sverige till 145 000 laddningsstationer, varav 14 000 ska vara tillgängliga för allmänheten [7]. I det slutliga direktivet var detta absoluta mål dock borttaget och ersatt med ” ett lämpligt antal laddningsstationer” samt ”riktmärke en laddningsstation per tio bilar” [8].  Om budgetens 300 miljoner kr för 4 år används för bara publika laddstationer enligt Konnbergs förslag skulle det räcka till de 2013 uppskattade 14 000 offentliga platserna.
Jag inspireras av de nya möjligheterna som IKT och enormt ökad datorkapacitet medför och numera är praktiskt genomförbara. Gullbergs förslag är ett steg mot förverkligande av digitaliseringsdrömmar som bla Toyota visat upp i filmformat i sin vision ha:mo.[9]. Årtalen i Gullbergs redovisning ska ses som en exemplifiering av när implementeringsstegen skulle kunna genomföras.
Behövs en eller flera nya aktörer?
En viktig fråga eftersom besluten kring trafiksystemet idag är fördelade på flera aktörer; länsstyrelsen, landstinget, kommuner, upphandlade operatörer, nationella myndigheter, etc. Under förmiddagen framkom två konkreta förslag för dessa aktörer, antingen att de behöver kompletteras med en ny aktör med ansvar för implementering av övergripande förändringar, eller att man får de befintliga aktörerna att samarbeta kring nya krafttag. Oavsett hur det blir behöver de avgörande aktörerna hitta fördjupade samarbeten för att möjliggöra större förändringar.
Alternativet med en oberoende aktör som nationellt tar upphandlingsrollen är ett affärsmässigt upplägg som lockar eftersom det kan förenkla för köparna. Det blir en aktör som i praktiken får en återförsäljarroll på den svenska marknaden, men sannolikt behöver bidrag i någon form för att agera. Elbilsupphandlingen som Stockholms Stad m.fl. genomfört är ett tidigare exempel på att elfordon kan göras tillgängliga för många aktörer tidigare än marknaden själv klarar av, utifrån en stark vilja och engagemang från många aktörer samordnat [10].
Referenser
[1] Bussplan Stockholm – för tyst och ren trafik i innerstan, 2014-06-13, länk
[2] Laddplan Stockholm 2020, Elbil2020, 2014-12-11,  länk
[3] Så kan köerna försvinna – utan dyra vägbyggen, Dagens Nyheter, 2015-04-12,länk
[4] Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken – Anders Gullberg, KTH Centre for Sustainable Communications, 2015-04-14, länk
[5] Spacetime, länk
[6] Rational bioenergy utilisation in energy systems and impacts on CO2 emissions, Bertil Wahlund, Doktorsavhandling KTH, 2013, länk
[7] Direktiv om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel –  Faktapromemoria 2012/13:FPM65, Riksdagen, 2013-02-28, länk
[8] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU, Europeiska unionens officiella tidning, 2014-10-22, länk
[9] Toyota Ha:mo, länk
[10] Slutrapport från Projektet, Elbilsupphandlingen, 2015-03-19, länk