Globala strategiska trender enligt Kansliet för strategisk analys på Regeringskansliet
Magnus Karlström
2014-11-12
Idag lämnar vi energieffektiva vägfordon för att undersöka de stora trenderna i världen fram till 2025.
Kansliet för strategisk analys på Regeringskansliet har nyligen publicerat en rapport om trenderna och hur de kan påverka Sverige/EU.
En kort sammanfattning är att EU:s relativa betydelse minskar, Kinas inrikespolitik påverkar hela världen, Ryssland är en orosfaktor samt teknikutvecklingen går fort.
I dagens utskick använder jag också en del material från The Outlook on the Global Agenda 2015, som är ett arbete från World Economic Forum. Där har ett antal personer som har bra kontakter i världen rankat och skrivet ner vilka världens tio stora utmaningar är, samt diskuterat möjliga lösningar.
Det är underligt att leva i en av de mest omvälvande perioderna i mänsklighetens historia. Skiftet som görs i Asien, som påverkar så många människors vardag är nästan överväldigande.
Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?
De stora trenderna i världen är sammanfattade i en rapport (pdf) skriven av kansliet för strategisk analys, som arbetar med långsiktiga analyser ur ett strategiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv för Regeringskansliet [1].
Målgruppen för rapporten är primärt regeringskansliet samt den svenska politiska sfären.
Målet är att peka på vissa stora trender och möjliga konsekvenser samt att engagera och stimulera till diskussion.
De har grupperat trenderna i sju trendgrupper. Jag har lagt till länkar om ni vill läsa vidare.
1. Makroekonomiska förskjutningar i världen
1a/Asien snart nr 1 och EU:s relativa betydelse sjunker mät i BNP
Asiens andel av global BNP ökar snabbt. Den var 31,9% 2000 och var 42,6% 2013 (BNP räknat i köpkraftsjusterade termer).
Internationella valutafonden (IMF) har gjort en prognos som visar att Asiens andel kommer vara ca 47 % 2019. 2025 kommer Asiens sammanlagda BNP vara mer än hälften av världens BNP (köpkraftsjusterat), samtidigt som regionen då har cirka 59 % av världens befolkning (FN).
Kinas andel av global BNP var 12,8 % (i nominella termer).
EU:s relativa andel av världsekonomin sjunker. Om ni vill kan ni titta på en grafhär där data från IMF används. Grafen finns i ett googleverktyg baserat på IMF:s data.
[2] International Monetary Fund, World Economic Outlook Reports. länk
1b/ Försvarsutgifter – USA fortsätter dominera, men Kinas total satsning ökar
2013 var den totala satsningen på försvar i världen 1558 miljarder USD [2]. Uppdelat på länder för år 2013:
USA 600 miljarder USD
EU 254
Kina 112
Ryssland 68
Japan 51
Det landet som har den snabbast ökningen av de stora är Kina.
EU har en stor budget, men enligt analysen så är den militärstrategiska betydelsen av EU:s militär inte lika stor som dess andel av den globala budgeten.
Men i analysen så är de tydliga med att Kina inte kommer ha en global militär förmåga 2025, mend det kan bli så att Kina kan utmana USA i begränsade regioner.
Men de skriver också att Kina under lång tid kommer var beroende av USA:s militär för att skydda strategiska transportvägar av varuhandel och energiimport.
[3] The Military Balance 2014. The International Institute for Strategic Studie. länk
1c/ Fattigdom minskar samt den globala medelklassen ökar snabbt
Den globala extrema fattigdomen relativa andel av den globala befolkningen har sjunkit.
2010 var den relativa andelen som levde i extrem fattigdom hälften i jämförelse med situationen 1990. Extrem fattigdom är att ha mindre än 1,25 USD/dag.
700 miljoner mindre lever i extrem fattigdom 2010 i jämförelse med 1990. Men det är fortfarande 1,2 miljarder människor som lever i extrem fattigdom.
En annan trend är att den globala medelklassen växer. Medelklass är de hushåll som kan spendera 10 och 100 $US per dag.
En beräkning är att 1,8 miljarder människor tillhör medelklassen 2009 och den ökar till 4,9 miljarder 2030. De stora ökningen sker i Asien [5,6].
[4] ERADICATE EXTREME POVERTY & HUNGER. FN. länk
[5] Middle class growth in emerging markets Hitting the sweet spot. EY. länk
[6] The rise of the global middle class. BBC. länk
1d/ Välståndsökningen ger ökade klyftor, såväl inom som mellan länder
Ökade klyftor är ett globalt problem. Ni kan läsa mer om det i World Economic Forums analys här.
2. Ny teknologi är en stark kraft
I rapporten analyserar de ökade beräkningskraft, men också informationsteknik, robotik och materialutveckling.
De finns en koppling teknikutvecklingen och det som många kallar ”persistent jobless growth” dvs att trots ökad tillväxt så blir det inte mer arbeten.
De har också med en diskussion om digitaliseringens omfördelningseffekter.
3. Utbildning, forskning och innovation är ett konkurrensmedel
3a/ Många fler får högskoleutbildning i världen
Den högre utbildning byggs snabbt upp i många utvecklingsländer.
Kina har fyrdubblat andelen högskolestudenter sen 2000. I Indien har andelen dubblerats.
En annanintressant trend är den stora mängden studenter från andra länder än USA och EU som läser på universitet i de regionerna.
Kina har nästan 700 000 medborgare som läser i andra länder. Vad kommer det betyda på sikt?
Den andra sidan av myntet är att t ex UK har nästan 430 000 högskolestudenter från andra länder.
Om ni vill se statistik över internationell studenter se här .
[7] Education at a Glance 2014: OECD Indicators. länk.
3b/ Forskning och utveckling stark ökning av medel i Kina samt EU tappar
Kina satsar numera ca 1,97% av sin BNP på R&D. Den siffran är högre än medlet för EU. Kina har ökat snabbt.
USA satsar 2,79% samt Japan 3,34%
3c/ Kraftig ökning av patent och innovationer – men EU halkar efter
Den totala mängden patent per år har dubblerats från 2000 till 2012.
Den stora ökningen av antal patent är i Kina. Japan försvarar sina positioner, men EU och USA tappar.
EU hade 17% av patent 2000 och 2012 var det 10%.
[8] The Global Competitiveness Report 2014–2015. länk
4. Ökad ekonomisk interdependens
4a/Specialisering av produktion
Den allmänna trenden är mer specialiseringen av produktion dvs att produktion koncentreras till områden med för verksamheten gynnsamma förhållanden. Många länder specialiserar sig och blir kuggar i ett större globalt produktionssystem.
4b/ Den globala handel ökar både relativt BNP och absolut
Den globala handeln stod för 40% av världens BNP 1980.
2011 stod handeln för 63%.
De flesta bedömare tror att handeln ökar snabbare än BNP fram till 2030.
2013 var den globala handeln ca 37 002 miljarder $US
2025 var den globala handeln ca 58 411 miljarder $US.
En annan trend är att handeln mellan de industrialiserade länderna minskar relativt. Omkring 2000 stod den handeln för ca 50% nu är den ca 30% av den globala handeln.
4c/Kapital- och investeringsflöden ökar
De globala investeringar mellan länder ökar snabbt.
5. Förändringar i de globala energimixen
De skriver om skiffergas, den ökade användningen av energi i Asien samt ökningen av förnyelsebar energi.
Jag är lite kortfattad här för det är trender som vi skriver om ganska regelbundet i nyhetsbrevet.
FYI så släpps IEA:s World Energy Outlook 2014 idag.
6. Klimat, vatten och mat – räcker det för alla?
I det här kapitlet skriver de om resursfrågor samt klimat.
Om ni vill läsa mer om vatten kan ni läsa World Economic forums analys av vattenstress i världen här.
7. Urbanisering och migration – folk i rörelse
Numera lever hälften av världens befolkning i städer (som genererar mer än 80 % av global BNP). Fler kommer leva i städer på sikt.
De har också med diskussionen om ”City 600”-gruppen dvs att det finns ca 600 städer där 20% av världens befolkning lever samt de genererar redan i dag mer än hälften av global BNP.
De slutar med en analys av den åldrande befolkningen i världen samt vilka konsekvenser det får för sjukvården globalt. Större delen av sjukvården kommer handla om att ta hand om kroniska sjukdomar (hjärt-och kärlsjukdomar, fetma, diabetes) . Till 2020 förväntas kroniska sjukdomar utgöra mer än 57 % av världens samlade sjukdomsbild.
Referens
[1] Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Kansliet för strategisk analys. länk