Future of Urban Mobility 2.0

skrivet av Göran Smith
Konsultfirman Arthur D. Little släppte här om dagen rapporten ”Future of Urban mobility 2.0”. På uppdrag av UITP har de för andra gången indexerat 84 städers mobilitet efter mognadsgrad och prestanda. Bakgrunden till studien är
att urbaniseringen beräknas öka från nuvarande 53% till 67% 2050 och att det samtidigt förväntas en tredubbling av transportbehovet i städer. Målet är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar urban mobilitet och utöver indexeringen ges i rapporten även förslag på strategier och imperativ för att nå dit.

Urban Mobility Index 2.0
”Urban Mobility Index” (UMI) utgår från 19 viktade kriterier som behandlar mognadsgrad och prestanda. Maxnivån för varje kriterie definieras av den stad som presterar bäst. Studien förespråkar ett multimodalt transportsystem där attraktiv kollektivtrafik integreras med cykling, gång och delning av fordon. Därför premierar indexet bl.a. högfrekventa kollektivtrafiksystem, smarta betallösningar och delningssystem för fordon medan bilresor, utsläpp och långa pendeltider straffas.
Toppskiktet av rankingen domineras av städer i Europa och Östasien medan Afrikanska städer återfinns i botten tillsammans med några Nordamerikanska städer och städer från lägre utvecklade delar av Asien (se hela listan här).
Rapportens slutsats är att ett hållbart urbant mobilitetssystem ska ha följande egenskaper;
• Kostnad för invånare, kollektivtrafikandel, pendelkort och andel bilar som i Hongkong
• Luftpåverkan som i Stockholm
• Cykling som i Amsterdam
• Säkerhet som i Köpenhamn
• Turtäthet på kollektivtrafik som i London
• Bildelning som i Stuttgart
• Cykeldelning som i Bryssel och Paris
• Effekt på klimatet som i Wuhan
• Pendeltider som i Nantes
Stockholm
Stockholm är den enda svenska staden som representeras i studien. Med 57.4 poäng av 100 möjliga placerar sig huvudstaden tvåa totalt, tätt efter vinnarstaden Hongkong på 58.2 poäng. Stockholm beröms för andelen cykelvägar (tredje högst i studien), effektiva politiska initiativ (t.ex. trängselskatt) och den utbredda användningen av SL-kortet (64% penetration).
Effekten av den framsynta strategin är enligt rapporten att Stockholm har mycket låga trafikrelaterade utsläpp och få dödliga trafikolyckor. Det kostar hur som helst enligt studien 6,7 gånger mer att åka kollektivt relativt med bil i Stockholm för en resa på 5 km. Ingen annan stad har lika hög ratio. I kostnadsjämförelsen ingår enbart bränslekostnaden för bilen.
Trender inom urban mobilitet
Genom att jämföra KPI:er i studien med motsvarande siffror från 2011 identifierades tendenser. Rapporten pekar framförallt ut delad mobilitet och integrerade mobilitetsplattformar som starkt uppåtgående trender. Antalet delade bilar och cyklar ökade årligen med 14% respektive 12%. Delning av fordon är dock fortfarande mycket ovanligt. I genomsnitt delas idag 115 bilar och 383 cyklar per million invånare. Det kan jämföras med att det 2011 fanns över 150’000 bilar per million invånare globalt och troligtvis ännu fler cyklar. Vidare nämner rapporten den årliga ökningen på 21% för smarta pendelkort och lyckade tester
av nya multimodala lösningar som två tecken på att integrationen av den urbana mobiliteten ökar.
Föreslagna strategier
Rapporten fastställer tre övergripande strategier, fyra tankedimensioner och 25 imperativ för hur städer i olika faser och med olika förutsättningar ska skapa ett framtida hållbart urbant mobilitetssystem. De tre övergripande strategerna är;
• Tänk om systemet – Bilorienterade städer i utvecklade länder bör orientera om mobilitetsystemet mot kollektivtrafik och hållbarhet.
• Integrera systemet – Städer med hög mognadsgrad och hög andel kollektivtrafik bör integrera värdekedjan för att skapa en enhetlig, multimodal och attraktiv kollektivtrafik.
• Etablera hållbar kärna – Omogna städer i utvecklingsländer bör skapa en kostnadseffektiv och hållbar kärna för att täcka kortsiktiga behov och sedan bygga vidare med innovativa och hållbara tekniker.
Jämförelse med potential för elektromobilitet
Ett annat index som påminner om UMI är ”Electromobility Potential Index” (EMPI).
Det analyserar potentialen för introduktion av BEV’s i 46 städer med syfte att identifiera marknader. EMPI ämnar att ha ekonomisk och ekologisk hållbarhet, användaracceptans och beredskap i åtanke och använder därför klimatpåverkan, TCO, trafikinfrastruktur och socio-demokratiska förhållanden som KPI:er.
En jämförelsen av studierna (se här som graf och här som Excel-fil) visar inte på någon korrelation mellan indexen även fast Hongkong toppar bådas listor.
En markant skillnad är att Nordamerikanska städer får höga EMPI men låga UPI. Det kan antagligen härledas till att hög andel bilar är en fördel för elbilpenetration men en nackdel för kollektivtrafikorienterad mobilitet.
Görans kommentarer
UMI-indexeringen utgår från kriterier som förespråkar en multimodal och högteknologisk mobilitet med stort fokus på kollektivtrafik, cykel och gång. Länder med hög BNP, höga oljepriser och outvecklat bilkultur har därför ett naturligt försprång. Det är hur som helst viktigt att ha i åtanke att vissa initiativ minskar behovet av andra.
En utbredd kollektivtrafik minskar t.ex. behovet av bildelning. Därav är genomsnittspoängen på 43,9 av 100 inte ett lika tydligt tecken på förbättringspotential som författarna hävdar, även fast det finns mycket att göra på alla håll. Avslutningsvis bör det nämnas att identifierade
trender är en effekt av vilka KPI’er som studerats och eventuellt kan ha påverkats av att beställarnas mål är att dubbla marknadsandelen för kollektivtrafik till 2025 genom att bl.a. göra den integrerad och attraktiv.
Referenser

[1] Arthur D. Little (2014) The Future of Urban mobility 2.0. länk (pdf)
[2] Schikram, S., Gleyzes, G. and Lienkamp, M. (2013) Evaluation of the Electromobility Potential Index and Results for 46 Major Cities. EVS27 Barcelona, Spain, November 17-20, 2013 (Konferensbidrag)
[3] Electromobility Potential Index Evaluating the Potential for Sustainable Success of Electric Vehicles in Megacities. 2013. 2013 Eighth International Conference and Exhibition on Ecological Vehicles and Renewable Energies (EVER). länk