Batterier: strategiskt för Europas konkurrenskraft

Skrivet av Helena Berg

Marknaden för elfordon växer snabbt. För närvarande produceras nästan alla Li-jonceller till dessa fordon av kinesiska, japanska och koreanska tillverkare. Samtidigt som den europeiska bilindustrin genererar 4 % av EUs BNP och sysselsätter omkring 12 miljoner människor [1]. Europa producerar mindre än 1 % av den globala produktionskapaciteten av Li-jonceller, främst för olika nischmarknader.

“The lack of a domestic, European cell manufacturing base jeopardises the position of EU industrial customers because of the security of the supply chain, increased costs due to transportation, time delays, weaker quality control or limitations on the design.”

“… we need to act fast – and collectively – to overcome this competitive disadvantage and capitalise on our leadership in many sectors of the battery value chain, from materials to system-integration and recycling.”

Detta sa Maroš Šefčovič, ansvarig för EU-kommissionens energipolitik, för snart ett år sedan [2]. EU-politikerna har dragit på stort för att skapa storskalig celltillverkning i Europa.

Mycket händer nu med arbetsgrupper, strategiska planer, forskningsutlysningar, Flagship, … Idag försöker vi analysera läget.

Strategisk för Europas konkurrenskraft

Batterier är kärnan i ett elfordon och strategiskt för europeisk konkurrenskraft. Enligt Goldman Sachs kommer batterimarknaden att öka drygt 60 gånger (i pengar räknat) från nu till 2030 [4]. EU-kommissionen vill gärna se att en betydande del av denna ökning sker inom Europas gränser, och gärna med europeiska aktörer.

Batterier är en av de Key Energy Technologies som identifierats av EU i den strategiska teknologiplanen [5,6]. Kommissionen ser även batterier, elfordon och energilagring i elnätet som viktiga pusselbitar för att EU ska möta åtagandena man gjort i Paris-avtalet. Batterier anses vara strategiska för att modernisera europeisk industri.

Mer än 120 intressenter är med

European Battery Alliance [3] har skapats i syfte att ta fram planer för att EU ordentligt ska ta sig in på batterimarknaden. European Battery Alliance är en samarbetsplattform för EU-kommissionen, medlemsländerna, Europeiska Investeringsbanken, industri, innovatörer, men även några universitet/institut. Perspektivet är 2020-2030.

Idag deltar ca 120 intressenter [7]. Northvolt, tyska TerraE och franska SAFT är utpekade strategiska partners för celltillverkning. Några andra av de svenska deltagare är Scania, Volvo, Vattenfall, Northvolt, Husqvarna, Atlas Copco/Epiroc, Boliden och Ångström Advanced Battery Centre.

Ett antal arbetsgrupper har formats för att ta fram strategiska planer: leverantörskedjan, investeringar och finansiering, forskning och utvecklig, etc. InnoEnergy har en central roll för att hålla ihop alla delar. Hela värdekedjan från gruvindustri, materialtillverkare, celltillverkare, användare (t.ex. fordonsindustrin) och återvinning finnas med där europeiska intressen tas till vara. Vidare ska olika aspekter beaktas: produktionskapacitet, investeringsfinansiering, regler och förordningar, handelsfrågor, och långsiktiga forsknings- och innovationsprioriteringar. I storleksordningen 2,2 miljarder euro tror kommissionen att de behöver satsa, men de är tydliga med att det är industrin som måste vara drivande; kommissionen ska bara se till att allt hålls ihop. [2]

Action plans för gröna batterier

European Battery Alliance har tagit fram en ’action plan’ fram till 2023. Det är ’gröna’ batterier som är i fokus. Med ’gröna’ batterier menas inte bara att batterier tillverkas med grön el, utan att återvinning och återanvändning tydligt finns med i alla planer, samt att batterierna får en ’grön’ märkning. [8]

Den strategiska planen har som mål att:

  • Säkerställa tillgången på råmaterial både inom och utanför EU.
  • Stödja storskalig europeisk cellproduktion, inklusive en konkurrenskraftig leverantörskedja.
  • Stärka industriellt ledarskap genom forskning och utveckling.
  • Utveckla och stärka kompetensen hos europeisk arbetskraft.
  • Stödja en hållbar europeisk celltillverkning med lägsta möjliga miljöpåverkan.
  • Säkerställa överensstämmelser med övriga regler och förordningar inom EU.

Skeptiska röster om ’Battery Airbus’

Även om EU-kommissionen skjuter till skattepengar blir den svårast utmaningen att få industrin att investera. Det finns redan skeptiska röster, då flera tvivlar på värdet av stora investeringar i infrastruktur för batteriproduktion. Planerna med European Battery Alliance är ambitiösa och kallades ganska omgående för ”Battery Airbus” bland belgiska byråkrater [9]. Det har dock inte hjälpt att locka fordonsföretagen att ta en ledande roll, medan leverantörer som BASF verkar vara mer på.

PSA har dock uttryckt sitt stöd där VDn Carlos Tavares säger att PSA ” enthusiastically supports the creation of a European champion in battery development and manufacturing”. [10]

Dock påpekar Maroš Šefčovič att EU inte kommer ha en tillverkare av celler, utan flera. Han tror att vi behöver åtminstone ett tiotal Gigafactory för att möta framtida europeiska behov. [11]

Ett steg i denna riktning verkar nu ha tagits av SAFT, Siemens, Solvay och Manz, som under 2020 tillsammans ska starta serieproduktion av vidareutvecklade Li-jonceller [12].

Forskningsutlysningar inom sju områden nu öppen

EU har öronmärkt 200 miljoner euro i Horizon 2020 till just batteriforskning och -utveckling. Pengarna ska finansiera nya material och koncept, pilotlinor för nästa generations batterier, miljövänliga produktionsprocesser, andrahandsanvändning och återvinning. [13]

I somras presenterades information om sju kommande utlysningarna med ett bidrag på totalt 114 miljoner euro från EU [14]. 25 miljoner euro är öronmärkta för ’solid-state’ Li-batterier till fordon. Målen är tydliga: >350 Wh/kg och >1000 Wh/l, snabbladdning med 10C med >10000 W/kg för 2030. Givetvis med en hög säkerhetsnivå, patentsökt och med en kostnadsbild på <100 €/kWh. Det är inte tydligt skrivet om det är på packnivå eller för celler. Men av ordalydelserna torde det vara på cellnivå som avses. Hur detta blir på packnivå är betydligt mer intressant ur ett fordonsperspektiv.

Nya elektrolyter är i fokus, men även ’solid-state’ Li-batterier i ett bredare perspektiv. Det skriver även ”post Lithium-ion” batteries, as e.g. solid state forms of Li-S or Li-air”. Sista är mycket knepigt skrivet då dessa inte är ’solid-state’…

Vidare är 20 miljoner euro avsatta till flödesbatterier till storskalig energilagring och 2 miljoner euro ska gå till nätverk kring pilotlinor.

Tidigare i våras utannonserade EU en öppen tävling för utvecklingen av nya batterikoncept. Om du kan visa upp ett koncept som kan klara av 600 km på en laddning och som kan laddas på fem minuter, kan du vara med och tävla om 10 miljoner euro. [15]

Så det är bara att spåna på, senast 23 februari 2019 måste du registrerat dig och den 17 december 2020 måste ditt bidrag lämnas in.

Egna kommentarer

Förstår att fordonstillverkarna är skeptiska. Celltillverkning på europeisk mark är bara en sida av myntet. Om någon ska våg investera krävs mer eller mindre en försäkran om att fordonstillverkarna kommer att köpa.

”Gröna” batterier torde kunna vara en stark konkurrenskraft för Europa. Framförallt om cellerna tillverkas i norra Europa där vi har en renare elmix…

Å andra sidan, varför ska fordonstillverkarna köpa celler bara för att de är tillverkade av en europeisk aktör? Närhet och logistik i all ära, men har man väl valt celleverantör är det en dyr och tidskrävande resa med att byta leverantör. I detta avseende brukar jag jämföra batterier med växellådor – det är inte bara att skruva in en annan typ av låda och sedan köra på som om inget har hänt…

Tror snarare att vi kommer se fler och fler asiatiska etableringar inom EUs gränser.

Jag saknar även tydlighet i informationen om de nya utlysningarna om andrahandsandvändning och återvinning. Hoppas att det kommer med i framtida utlysningar.

Horizon 2020 är en del av satsningarna från EU-kommissionen. Det finns även goda förutsättningar att skapa ett ’Flagship’. Imorgon får du veta mer om detta. Missa inte vår intervju med professor Kristina Edström från Uppsala Universitet, som är den sammanhållande kraften bakom ”Batteires 2030+”.

Referenser

[1] European Commission, Automotive Industry – Internal Market, Industry, Entrepreneurship, and SMEs (2018); länk.

[2] European battery alliance launched in Brussels. 12 okt 2017.
länk

[3] European Battery Alliance. länk

[4] ElectricVehicleBoom: ICE-ing The Combustion Engine. Goldman Sachs. länk

[5] Strategic Energy Technology Plan länk

[6] Integrated SET-Plan Action ~ Implementation Plan ~
”Become competitive in the global battery sector to drive emobility
and stationary storage forward” länk (pdf)

[7] European Battery Alliance (EBA) is taking shape. länk

[8] ANNEX 2 – Strategic Action Plan on Batteries. länk

[9] Industry opposes EU Battery Alliance’s scope. länk

[10] Europe up against Asian juggernaut in electric car battery drive. Reuters. länk

[11] Speech by Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič at the Industry Days Forum on the Industry-led initiative on batteries / the EU Battery Alliance länk

[12] France’s Saft targets new generation battery production from 2020. länk

[13] EN Horizon 2020 Work Programme 2018-2020 länk

[14] Horizon 2020: new Next-Generation Batteries call published länk

[15] INNOVATIVE BATTERIES FOR EVEHICLES länk (pdf)