Vad görs i omvärlden? Biodrivmedel del 4

skrivet av Olle Hådell

Hur ser tankgångarna ut i andra länder och vad har man uppnått?

I IEA-AMF´s Annual report (2016) [1] kan man hitta tankar och siffror för medlemsländerna. Några viktiga länder är värda att titta på. AMF står för Advanced motor fuels och omfattar 15 länder varav Sverige är ett.

Kina

Energibrist och luftkvalitetsproblem är starka drivkrafter Man ser ett överhängande behov av både energieffektiva fordon och fordon som använder alternativ energi. Eldrift är ett huvudspår och industrialisering av batteribilar och pluginbilar är i fokus. Men även energisnåla förbränningsmotorbilar poängteras. Utvecklandet av Kinas egen kompetens inom området betonas särskilt.

Man satsar på CNG- och LNG fordon speciellt i regioner med tillgång på naturgas. Samtidigt betonas diversifiering av energitillförseln till fordon.  CNG stationer finns i mer än 300 städer i 31 provinser och påstås vara en.

Standarder finns för metanol (M85), etanol (E10) samt även för högre etanolblandningar och biodiesel (B5 och B100). Metanolstandarden tillkom 2009. Etanol förnyades 2013.

Vid slutet av 2015 fanns 100 stationen med låginblandad metanol och drygt 60 stationer med M85 och M100. Den totala försäljningen av metanol till fordon uppgick till 0,6 millioner ton. Man anger att metanolproduktionen 2020 kommer att vara 2 miljoner ton.

CNG och LNG fordon beräknas ta en betydlig större marknadsandel och metan kommer att vara det dominerande alternativa bränslet. Prognosen pekar på drygt 10 miljoner gasfordon 2020 varav de tunga utgör ungefär en femtedel.

Finland

Regeringens plan är att totalt skall utsläppen ha minskat med 80-95 % till 2050. För transporter är målsättningen en reduktion av utsläppen med 50 % till 2030 jämfört med 2005. Biodrivmedelsandelen skall då vara 30 %. Antalet laddbhybrider, elbilar och bränslecellbilar skall vara minst 250 000. Man räknar med att marknadskrafterna skall driva utbyggnaden av laddpunkter. Drop-in bränslen poängteras särskilt. Till detta kommer 50 000 gasbilar.

Biodrivmedel har i dag 12 % av marknaden. Etanol används ibl.a. i E10, och som etrar och i någon mån som E-85.

Av totalt 3 miljoner fordon var 3500 FFV (E-85), 2000 metandrivna och 100 st elfordon. Biodiesel främst HVO och i liten utsträckning FAME är de dominerande biodrivmedelskomponenterna.

80 % av Neste´s HVO-produktion (NEXBtl) baseras på avfall och restprodukteroch domeinerar helt biodieselmarknaden.

En liten mängd biobensin produceras av Neste och UPM.

Ett demonstrationsprojekt med elbussar och elhybridbussar startades i Espoo 2012. Målet är att ha 400 elbussar i Helsingforsregionen 2025.

Ett forskningsprogram Ligno-Cat pågår där syftet är att utveckla en katalytisk pyrolysprocess för uppgradering av biooljor och kommersialisera produkten. Ett annat program BTL 2030 gäller biomasseförgasning integrerad med industrier och kraftverk. Etanol produceras i liten skala av bolaget St1 med sågspån och träflis som råvara. En LNG infrastruktur håller på att byggas avsedd för den tunga lastbilstrafiken.

Tyskland

I Tyskland är EU´s mål för minskning av klimatutsläpp drivande för utvecklingen av avancerade drivmedel och drivsystem. Även reducering av partikel- och NOx emissioner är en stark drivkraft. Man skriver vidare att Volkswagens fusk med avgastesterna (The volkswagen NOx emission incident)är fortfarande en drivkraft för att förbättra testcykler och skärpa kontrollen av biltillverkarna. Av samma skäl vill man även kunna förbjuda högemitterande motorteknologier i stadskärnor.

Elektrifiering är på gång även om antalet fordon är jämförelsevis lågt.

From januari 2015 gäller en reduktionsplikt, d.v.s. utsläppen av koldioxid från försålda drivmedel skall minska. I starten gällde 3,5 % som from 2017 höjdes till 4 %. En ytterligare höjning kommer 2020 till 6 %. Biogas kan användas för att uppnå kvoten. Ingen dubbelräkning för avancerade drivmedel tillåts. Nyligen tilläts tillgodoräknande av biooljor som raffineras tillsammans med fossila oljor. Detta var tidigare inte möjligt. El kan tillgodoräknas likaså electrofuels.

Electromobility för kortdistanstrafik har prioriterats upp som ett viktigt verktyg för att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Ett annat verktyg är genomdrivandet av en infrastruktur för CNG längs de mest trafikerade delarna av vägnätet. Även LNG för den tunga trafiken anses viktig och stöds av regeringen.

Förbundsregeringen subventionerar köp av elbil, förbättring av infrastruktur för tankning sant RD&D. I paketet ingår även en ”konkurrenskraftig” infrastruktur för vätgas och bränslecellsbilar..

Elektrifiering är huvudspåret i regeringens strategi för att klimatanpassa transportsektorn. Målet är att ha minst 1 miljon registrerade elfordon 2020. Trots att nya subventioner infördes 2016 förblir försäljningen låg och det finns risk att målet missas.

Osäkerheten kring subventionerha har inverkat negativt på försäljning av fordon och utbyggnad av infrastruktur. Nu verkar det dock som skatterduktionerna kommer att förlängas till 2026.

För Etanol som E-85 existerar ingen marknad, inte heller för B 100.

Japan

Fossila råvaror är den viktigaste energikällan i Japan. Viktigaste drivkraften för alternativa bränslen är en säkrad energitillförsel.

Efter Fukushima debatteras kärnkraften och dess säkerhet. Man vill öka effektiviteten i elproduktionen, öka användningen av CNG och LPG. Dessutom arbetar man med att sänka kostnaderna för förnybar energi.

30 april 2015 presenterade regeringen ett mål på att utsläppen av klimatgaser skulle reduceras med 26 % 2030 jämfört med 2013.

I transportsektorn vill man öka effektiviteten. Det skall ske genom ökad andel, hybrider, plug-in hybrider, batteribilar, bränslecellsbilar, rena dieselbilar och CNG-bilar. Andelen sådana bilar skall vara 70 % 2030. Man räknar med att en ökad diverisfiering av drivmedel kommer att ske.

USA

Redan i en lagstiftning från 1992 åläggs de som har bilflottor som tankas centralt att till övervägande dela ha fordon som tankas med alternativa bränslen (The Energy Policy Act of 1992 (EPAct))

Department of energi (DOE) har ett samarbetsprogram mellan regeringen och industrin kallat Clean Cities. Syftet är att lokalt stödja åtgärder som minskar oljeanvändningen i transportsektorn. Åtgärder som användning av alternativa bränslen, hybrid- och elbilar, minskning av tomgångskörning, ecodriving m.m.

Data från 2015 visar att drygt 1 miljard gallons bensin ekv. hade sparats av detta kom drygt 60 % från alternativa bränslen och nästan 10 % från el- och hybridbilar.

Den starkaste drivkraften för alternativa bränslen är RFS (Renewable Fuels Standard). Den inrättades redan 2005 och utvidgades 2007 och kräver ökande volymer av förnybart motorbränsle.

I december 2016 fastställde EPA nya volymsmål för 2017. Det gällde dels biodrivmedel totalt men även särredovisning av avancerade biodrivmedel, cellulosabeserade samt biodiesel. Alla volymer har ökat jämfört med 2016 men är betydligt mindre än den ursprungliga målsättningen.

Till kategorin avancerade bränslen hör, Celluslosabränslen, Biodiesel, biogas och biobränslen som samraffineras med petroleumprodukter.

Det var cellulosetanol man hade i åtanke när målen sattes för cellulosadrivmedel. Vid regeljusteringar 2013 och 2014 kom även biogas att få medräknas. Den bakomliggande orsaken är med stor sannolikhet svårigheter att producera cellulosaetanol på ett kostnadseffektivt sätt. Produktionen av cellulosaetanol låg fram till 2013 på ca 10 % av målsättningen enligt muntlig uppgift från USA´s delegat i IEA-AMF. Biobaserad diesel är huvudsakligen FAME och framställs från i första hand soya och majs.

Statistik visar att 90 % av transportenergin kommer från fossil bensin och diesel. Resterande domineras av etanol i 10 % inblandning. Naturgas bidrar med ungefär hälften så mycket som etanol. Eldrift står för ungefär en promille av det totala energibehovet.

Referenser

[1] Annual Report 2016 IEA Technology Collaboration Programme on Advanced Motor Fuels