Best practices publik laddinfrastruktur

skrivet av Magnus Karlström

Publik laddinfrastruktur är en fråga om styrmedel. Offentliga aktörer funderar hur de effektivt ska satsa skattepengar på publik laddinfrastruktur för att få fler laddbara fordon.

För dem har The International Council for Clean Transport (ICCT) gjort en analys om utmaningar och best practice för publik laddinfrastruktur [1,2].

De har bl a gjort en statistisk analys av samband mellan tillgång till publik laddning och hur många laddbara bilar det finns.

Analysen är gjord per stad inte per land.

De har hittat en del.

Tillgång på publik laddinfrastruktur varierar mycket mellan olika städer

Publik laddinfrastruktur är en nyckelfråga för att marknaden för laddbilar ska växa

Analysen är baserad på data från 350 stadsområden.

Metoden de använt är multivariat regressionsanalys, som är är en gren inom statistik där målet är att skapa en matematisk funktion som bäst passar observerade data.

Det finns ett samband mellan både antal publika snabbladdare och normalladdare och hur många laddbara bilar det finns.

Norge och Nederländerna har många laddbara bilar. De har också många publika laddare per capita. De har nästan tio gånger fler per capita än medelvärdet.

Kina och Kalifornien har tre till fem gånger mer publika laddare per capita än medelvärdet.

De anser dock att det finns en variation hur viktig den publika laddningen är.

Det finns ingen universellt nyckeltal för hur många laddbara personbilar det ska vara per publik laddpunkt

I Kalifornien är det ca 25 till 30 laddbara bilar per laddpunkt.

I Nederländerna är det 2 till 7 laddbara bilar per laddpunkt.

I Kina 3 till 6.

De anser att det beror på skillnader på tillgång till t ex egen parkeringsplats, samt både till hus- och befolkningsdensitet.

Författarna ger rekommendationen att städer som vill bygga ut sin laddinfrastruktur bör titta på framgångsrika städer som har liknande relevanta egenskaper.

Mångfacetterade och samarbetsorienterade arbetssätt är de mest framgångsrika metoderna för tidig utbyggnad av laddinfrastruktur

Offentliga aktörer från städer, regioner och länder från många olika ställen i världen har försökt stödja utbyggnaden.

ICCT bedömer att de mest framgångsrika har varit de som fokuserat på samarbete och som tagit med de flesta nyckelaktörerna.

Viktiga delar i framgångsrika program är:

  • förarna får ge feedback på laddningen,
  • införande av smart laddning,
  • överföring av medel till lokala myndigheter,
  • skapandet av public-private partnerships,
  • samt diskussion med elbolagen.

Framåt anser ICCT att de offentliga aktörerna bör fokusera mer på besvärliga frågeställningar som:

  • laddning i flerfamiljshus,
  • laddning på gatan,
  • samt snabbladdningen mellan städer.

Det finns fortfarande barriärer för att hitta den ideala publika laddningen

Det saknas data. Marknaden är fragmenterad. Öppna standards för betalning och fordon-laddpunkt kommunikation kan vara ett viktigt steg.

ICCT lyfter fram Nederländerna som ett bra case där staten samlar in data och satsar på öppna standards.

Egna kommentarer

Intressant att de gjorde analysen på nivån städer samt hade med så många städer i analysen.

Det är lätt att säga det är viktigt att ha med alla nyckelaktörer, men det finns många former och metoder för samarbete. Det skulle vara intressant om de grävt lite i strukturer.

Det kanske är inte så mycket nytt som ICCT kommer fram till, men det är en sammanställning som kan vara nyttig att ha.

Källor

[1] Emerging best practices for electric vehicle charging infrastructure. ICCT. 2017. länk Report (pdf)

[2] Emerging best practices for electric vehicle charging infrastructure. ICCT. Blog post. 4 okt 2017. länk