Clean power for transport infrastructure deployment

skrivet av Magnus Karlström

Dagens sammanfattning är om en EU-rapport på 464 sidor.

Innehållet är om och när det blir kommersiellt bärkraftigt med alternativ bränsleinfrastruktur för naturgas (flytande och gasformigt), snabbladdning samt vätgas i EU. Huvudfokus är att beräkna kostnader och inkomster för tankstationer/laddplatser längs med TEN-t nätverken, som är stomnätverk för transporter I EU.

Europeiska kommissionen har låtit konsultfirman Steer Davies Gleave räkna och fundera hur situationen kan förändras fram till 2030.

De har också tittat på vilka aktörer som ska göra vad för att ta bort barriärer. Bl a hur och på vilket sätt EU:s olika institutioner bör arbeta för att finansiera tankstationer/laddplatser.

Steer Davies Gleave har gjort en ordentlig litteraturgenomgång, men de har också fått in svar från många som arbetar med frågorna i olika länder. De har fått in svar från 39 aktörer som arbetar med laddinfrastruktur, 22 som arbetar med vätgas samt 34 aktörer som arbetar med naturgas.

Finns mycket bra data

I rapporten finns:

– Hur många snabbladdare, vätgasstationer, CNG stationer som behövs längs med TEN-t nätverken.

– Uppskattningar på investeringskostnader och rörliga kostnader för snabbladdare och tankstationer (se sid 148-159). De skiljer på kostnader för en helt nybyggd station samt när stationen byggs på en redan befintlig bensinstation. De har också med kostnadsuppskattningar för vad nätförstärkning kan komma kosta för snabbladdningsstationer.

– De har också gjort uppskattningar för rimliga vinstmarginaler för vätgas, CNG, LNG och vätgas (se sid 159).

– De har beräknat ett antal scenarier för hur många naturgasbilar, laddbara bilar, vätgasbilar samt LNG lastbilar som kan finnas i flottan 2020 och 2030 för olika länder och scenarios. Det är en mycket viktig faktor för att beräkna när och om infrastrukturen blir lönsam.

– För Sverige beräknar de (se sid 139-142)
– Laddbara bilar huvudscenario ca 7% av flottan och scenariot med mest ca 14% av flottan för året 2030.

– Vätgasbilar har 1,2% (huvudscenario) samt 2,4% (mest positiva scenariot) i flottan för Sverige 2030.

– Fordonsgasbilar ca 2,6% samt 7,8% (hög) 2030.

Sverige har väl 4,5 miljoner personbilar nu. 2030 kanske vi kan ha 5 miljoner. Då är 1% av flottan ca 50 000 samt 10% ca 500 000 2030.

– Genomgång om vilka sätt EU kan finansiera infrastruktur (sid 226-229).

– Genomgång av de flesta projekt som finns om alternativbränsle-infrastruktur längs med TEN-t nätverken (sid 29-119).

Vilka är de viktigaste hindren?

Baserat på deras beräkningar samt intervjuer gör de en sammanfattning av de viktigaste barriärerna för en utbyggnad av alternativ infrastruktur.

Politiska/legala
– Dålig koordinering mellan medlemsländer och EU.
– Väldigt olika politiska ramverk i de olika länderna.
– Avsaknad av politisk vilja

Marknad
– Hur snabbt kommer ökning av efterfrågan vara. De bedömer detta som den största osäkerheten.
– Hur stor är den totala efterfrågan på bränsle/el för transporter

Finansiellt
– För små projekt
– Avsaknad av historiska bevis att det kan bli lönsamt
– Risk att vald teknik blir omsprungen
– Konkurrens

Rekommendationer om vem ska ta hand om olika problem (se sid 10-11)

Några utvalda förslag är:

– För utbyggnad längs med TEN-t nätverken rekommenderar de att korridorskoordinator samt medlemsländer måste samarbeta, men koordinatorn bör ha ansvaret för att t ex ha liknande styrmedelförutsättningar längs nätverket. 

– Eftersom fordonstillväxten är den viktigaste faktor bör olika styrmedel användas för att minska osäkerheten.

– Det är viktigt att bättre koordinering sker mellan EIB (Europeiska investeringsbanken) och EU:s olika finansieringsmöjligheter. Det är bra om det bara finns en organisation som man kan vända sig till för en diskussion om finansiering från EU.

Slutsats för de olika bränslena längs med korridorerna (sid 268)

Vätgas
– Kommer behövas stort subventionsstöd de närmsta 15 åren för att det ska bli ett korridorsnätverk.

Fordonsgas
– Kan vara rimligt att räkna hem under 2020+ om en kombination av stöd samt fördelaktiga lån från t ex EIB och medlemsländerna.

Snabbladdning
– Viktigt att det finns stöd för snabb tillväxt av fordon annars går det inte att räkna hem samt det kommer behövas en kombination av subventioner och fördelaktiga lån från t ex EIB under 10-15 år för att det ska vara kommersiellt.

Egna kommentarer

Den här rapporten kommer säkert användas av EU-systemet för att prioritera stödsystem för alternativ infrastruktur.

Det är väldigt mycket antaganden, så det finns mycket man kan diskutera. Men de är transparenta så det är möjligt att se hur de räknat.

Ska skriva mer om infrastruktur längre fram så jag kommer komma tillbaka till den här rapporten och granska några av deras beräkningar lite mer i detalj.

Gillade extra mycket deras tydliga antaganden om vilka olika finansieringsmöjligheterna som finns och vad som är rimliga vinstmarginaler för de olika bränslena.

De är en konstart att veta när stater och EU ska sluta subventionera utbyggnad och via fördelaktiga lån till slut ska hamna i en situation där varje bränsle får klara sig på en marknad.

Referens

[1] Clean power for transport infrastructure deployment. European Commission, Directorate-General for Mobility and Transport.  Stephen Wainwright, Jon Peters. 2017. länk (464 sidor)