En norsk och en svensk rapport om styrmedel för vägtransporter

I Paris förhandlar världen om ett nytt klimatavtal. Nu har de flyttat fram sista-dagen till på lördag.

I både Sverige och Norge har miljöekonomer tagit fram statliga rapporter om lämpliga styrmedel för att minska klimatgaser och andra miljöproblem. Den svenska rapporten har fokus på att minska växthusgaser från svenska vägtransporter och den norska rapporten handlar mer generellt om hur miljöskattesystemet ska se ut, men en hel del handlar om transportsektorn.

Den norska rapporten har också hunnit bli kritiserad.

En norsk och en svensk rapport om lämpliga styrmedel för bl a transportsektorn

skrivet av Magnus Karlström

Den svenska rapporten är skriven av Konjunkturinstitutet och heter ”Miljö ekonomi och politik 2015” och temat för årets rapport är lämpliga styrmedel för att minska utsläppen från vägtransporterna. Om ni vill läsa hela rapporten finns den att läsa här (pdf).

Den norska rapporten är från en norsk utredning som heter ”Sett pris på miljøet — Rapport fra grønn skattekommisjon”. Den rapporten finns att läsa här.

Båda författargrupperna har skrivit debattartiklar om sina förslag.

Förslagen från Konjunkturinstitutet fanns beskrivna i en debattartikel i SVD igår ”Sverige måste få ned bilarnas utsläpp”.

Förslaget från den norska utredningen finns delvis beskriven i debattartikeln ”Sett pris på miljøet” i Dagens Naerlingsliv.

Förslagen från den svenska rapporten

Grunden bör utgöras av prissättande styrmedel
– koldioxidskatten behöva höjas kraftigt,
– men en ”sådan höjning kan skapa oönskade fördelningseffekter och bör därför kombineras med någon form av kompensation till framförallt hushåll i glesbygd.”
– Alla undantag för olika användare bör fasas ut.
– Det bör ske en höjning av energiskatten för diesel.

Komplettera med incitament till teknisk utveckling
– EU:s koldioxidkrav för nya bilar driver teknikutveckling, men inte tillräckligt effektivt. Därför bör Sverige arbeta för kostnadseffektiv utformning av kravet, exempelvis i form av ett system med säljbara krediter.
– För att ytterligare driva på utvecklingen kan kravet kompletteras med ökat stöd till forskning, utveckling och demonstration.

Kvotplikt på biodrivmedel kan behövas
– De föredrar att behålla ingen koldioxidskatt för biobränslen, men om EU-systemet gör att Sverige inte kan behålla undantaget, så bör en kvotplikt införas.

Flera faktorer talar emot bonus-malus
– Konjunkturinstitutet är skeptiska till att införa ett bonus-malus system i Sverige.  De har flera motargument.
De är tveksamma till att det är kostnadseffektivt samt det kan leda till större bilinnehav. De tycker inte det är bra att  det antagligen kommer behövas återkommande justeringar av nivåer.

Samt en allvarlig kritik är att eftersom Sverige är en del i EU så kommer ett svenskt bonus-malus dåligt harmonisera med EU:s koldioxidkrav för personbilar – ”mer utsläppssnåla svenska bilar ökar biltillverkarnas utrymme att sälja bränsletörstiga bilar i andra EU-länder.”

Bränslesnålare fordon kan medföra ett behov av kilometerskatt
De anser att i Sverige med tiden finns ett behov att se över någon form av körsträckebaserad beskattning.

Bättre bränsleförbrukning försämrar drivmedelskattens möjlighet att täcka alla samhällskostnader.

Förslagen från den norska rapporten
De har ett antal mer generella förslag om hur miljöskatter bör utformas. De har dock ett antal förslag om transportsektorn.

De föreslår att
”Flere norske byer har i perioder utfordringer med lokal luftforurensning og veitrafikken er en viktig kilde til dette. Dagens avgifter på bruk av bil tar ikke hensyn til at kostnadene for samfunnet ved kø og lokal luftforurensning varierer betydelig med hvor og når kjøringen finner sted. Null­utslippsbiler har ikke avgift på bruk og betaler ikke for kostnadene bruken påfører samfunnet. Videre er de samfunnsøkonomiske kostnadene ved veitrafikk betydelig høyere enn dagens avgifter på bruk av bil.

For å øke treffsikkerheten anbefaler utvalget å øke avgiftene på bruk av bil og at innkrevingen legges om. For lette kjøretøy (personbiler med mer) vil avgiftene på bruk av bil bestå av tre komponenter: ulykkes­avgift som legges på ansvarsforsikringen, miljø- og køprising i storbyene og en ny (og lavere) veibruksavgift på drivstoff. For tyngre kjøretøy innføres satellittbasert veiprising etter modell fra andre europeiske land. Omleggingen vil øke kostnadene ved bruk av bil, særlig i storbyene i perioder med mye trafikk.”

Konsekvensen är att bensin- och dieselbilar inte kommer beskattas lika hårt och elbilar kommer beskattas mer.

Föfattarna vill att mer av skatten tas ut vid användning av bilen i jämförelse med nu då skatten i Norge i stor del tas ut vid inköp. Elbilar har också samhällsekonomiska kostnader vid användning som de bör betala för i skattesystemet,

De vill att elbilar fortfarande ska gynnas vid inköp, men enbart så att det är rimligt i förhållande till minskade utsläpp av växthusgaser.

Förslagen från grønn skattekommisjon har blivit kritiserat av många grupper i Norge. Ett läsvärt inlägg är ”Dropp prinsippene, kutt utslipp”.

Egen kommentar

I Sverige pågår en utredning om Bonus-Malus. Konjunkturinstitutets kritik mot förslaget är det nog fler som kommer framföra.

Det är många styrmedel som diskuteras. Det är inte lätt att välja i Sverige när vi både är med i EU:s olika system och själva vill göra något. Det kan bli konstiga konsekvenser.

Glesbygd och ökad drivmedelskatt är en politiskt het fråga i Sverige. Det är ganska tydligt att ökad koldioxidskatt kommer vara svårare för glesbygdshushåll. Jag undrar om hur man kan göra ett kompensationsförslag som de föreslår.

Det mesta har jag hört innan, men det var spännande att läsa Konjukturinstitutets åsikt att koldioxidkraven för personbilar på EU nivå inte är kostnadseffektiv för att driva teknikutveckling utan att det vore bättre med kreditsystem. Det var en intressant argumentation som står på sidan 57 i rapporten.

I Norge antar jag att debatten alltid kommer pågå hur länge de ska stödja nollutsläppsbilar så mycket. Den är olika saker att kostnadseffektivt minska ett visst antal % av sina växthusgaser eller att se till att det blir noll i utsläpp så fort som möjligt och samtidigt visa att det går att göra ”noll” i ett land.

Ha en trevlig helg!